Min chef är toppen!

Jag tänker att det är dags nu. Dags att lyfta energierna. Jag dansar. Jag tittar på människor som skrattar. Jag försöker ringa och muntra upp mina vänner- och mig själv. Jag förnekar inte smärtan eller det faktum att det är otroligt tungt just nu.

Jag står med munskydd, visir och handskar. Jag får stå ut med en del kommentarer om rädsla för CoVid-19. Jag får stå ut med känslan av att bara vara paranoid. Ett ufo. Att jag överreagerar. Det är faktiskt vad en hel del människor tycker att jag är och gör. Överreagerar. So be it.

I mitt yrke träffar jag många människor. Olika individer med olika synsätt på allt mellan himmel och jord och Jupiters yttre ringar. Jag tycker om det. Jag tycker om att se alla nyanser av mänskligt intellekt som finns. Jag tycker om alla olika skratt. Jag värdesätter allt det som mötet med olika människor ger. Jag är också väldigt rädd om alla människor. Jag vill inte vara den som sprider smitta. Jag vill inte vara det företag som inte tar hand om sina kunder eller anställda (ja, mig själv alltså). Jag vill inte vara det företag som inte spritar tillräckligt eller har gjort sitt yttersta för att minska smittspridning.

Jag har tagit en hel del åtgärder. Det har varit plågsamt. Inga direktiv från myndigheter. Inga stöd. Det är jag och det är mitt ansvar. Helt ärligt så är jag skitless på att ta ansvar! Men det är mitt företag. Min arbetsplats. Min arbetsmiljö.

Gnäller du på ditt jobb? Gör inte dina chefer tillräckligt för att skydda dig? Vilka aktiva åtgärder kan du själv ta? För ansvaret är också ditt. Gör inte dina chefer tillräckligt? Vad gör du själv åt situationen?

Min chef är toppen! Något överbeskyddande, men hon skrattar samtidigt åt sig själv. Hon känner sig lite dum som tvingar på mig handskar, munskydd och visir, men hon gör det med kärlek. Hon är mån om min hälsa. Hon är mån om att jag ska ha det så bra som möjligt på jobbet. Hon är också mån om varje enskild kund. Hon vill inte att någon ska bli smittad i den lokal hon har ansvar över. Hon diskuterar, ifrågasätter och känner efter. Visst gör hon misstag, men hon jobbar stenhårt med att förbättra min arbetsmiljö. Hon skrattar åt sig själv. Hon erkänner att det är tufft att ta dom beslut hon behöver ta i en pandemi.

Kräver du mer av din chef än vad du själv är villig att göra? Ansvaret är också ditt.

Det är dags nu. Det är dags att höja energierna så vi alla kan ta oss vidare. När skrattade du ordentligt senast? Jag dansar. Jag skrattar åt mig själv. Jag tar mitt ansvar. Jag gör misstag. Jag skrattar åt mig själv. När skrattade du ordentligt senast? Har du skrattat åt dig själv iklädd handskar, munskydd och visir? Har du hört hur det skrattet låter? Känner du dig som ett ufo och upplever du att andra tycker att du överreagerar? Jag dansar. Det är dags att höja energierna nu. Jag tar mitt ansvar och skrattar åt mig själv.

Min chef är toppen! Hon kämpar för min arbetsmiljö och skrattar åt sig själv i processen. The guidelines are there for you, for your protection. Protect yourself. Respect yourself.

Min chef är toppen!